I flera år har svenskar köpt ultraljudsskrämmor i hopp om att slippa möss och råttor. Marknaden har exploderat. Apparaterna säljs i byggvaruhus och på nätet. Men många vittnar om samma sak: De fungerar inte. Villaägarnas Riksförbund har till och med beskrivit produkterna som en ren bluff. Nu visar svensk forskning – i ett projekt som involverar Luleå tekniska universitet – varför de misslyckas. Och framför allt: vad som faktiskt får gnagarna att fly.
Anna och Johan i Norrköping är två av dem som testat allt. De hade haft problem med möss i månader. Gnagmärken på isoleringen. Spår längs väggarna. Nätterna fyllda av krafsande ljud.
– Vi försökte först med fällor. Sedan köpte vi en ultraljudsskrämma. När det inte hjälpte köpte vi två till. Totalt tre stycken, säger Johan.
För en kort stund kändes det lovande. Men bara en vecka senare var ljuden tillbaka.
– Det kändes som vi blivit lurade. Man börjar ifrågasätta allt. Varför funkar inget? Varför fortsätter de komma tillbaka? säger Anna.
Anna och Johan är långt ifrån ensamma. Och det var just den här frågan – varför vänjer sig mössen? – som fångade svenska forskare.
Genombrottet i Luleå: “Vi såg hur möss reagerar på sina egna varningssignaler”
På Luleå tekniska universitet ville professor Örjan Johansson och hans team ta reda på varför vanliga ultraljudsskrämmor slutar fungera. I avancerade tester såg de snabbt problemet:
– Möss slutar reagera på monotona ljud. Hjärnan filtrerar bort dem, precis som man vänjer sig vid en fläkt eller ett kylskåp, säger Örjan Johansson.
Det verkliga genombrottet kom när forskarna i stället började studera hur möss kommunicerar fara med varandra. När en mus upptäcker ett hot skickar den ut korta, oförutsägbara ultraljudssignaler – en sorts varningskod som andra möss reagerar instinktivt på. När forskarna återskapade dessa naturliga varningsmönster förändrades allt: mössen tvärvände och flydde direkt.
– Det är reptilhjärnan som reagerar. Signalerna uppfattas som akut livsfara och triggar flyktreflexen, säger Örjan Johansson.
SLU bekräftar effekten i ny pilotstudie
Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) genomförde därefter en oberoende pilotstudie för att verifiera resultaten från Luleå. Testerna visade samma sak: mössen reagerade inte på vanliga, monotona ultraljud – men flydde omedelbart när de utsattes för de skiftande varningsmönstren. Det blev det slutliga kvittot på att tekniken fungerar i praktiken. Det är den grunden som Repello bygger på när den nu börjar användas i allt fler svenska hem.
