Att hitta ett getingbo i takfoten, under altanen eller inne i förrådet är ett av sommarens mer oroande skadedjursproblem. Getingar är viktiga för ekosystemet – de äter skadeinsekter och pollinerar blommor – men ett bo nära huset kan vara ett reellt säkerhetsrisken, särskilt för dig som är allergisk mot getingstick.
Den här guiden ger dig en komplett bild av getingarnas livscykel, hur du känner igen deras bon, vad du ska göra om du hittar ett och hur du undviker att de bygger hos dig igen nästa år.
Getingarnas livscykel – från vår till höst
Getingbon är ettåriga. Varje vår börjar en befruktad drottning helt ensam att bygga ett litet bo – ofta inte större än ett äpple – och lägger de första äggen. Under försommaren tar de första arbetarna över bobygget och drottningen ägnar sig åt att lägga ägg.
Under högsäsongen i juli–augusti kan ett stort bo innehålla 5 000 till 10 000 individer. I september börjar kolonin dö ut: drottningen lämnar boet, arbetarna dör och de nya befruktade drottningarna övervintrar i skyddat läge – under bark, i jordsprickor eller i husgrunden. Boet används aldrig igen, men platsen kan väljas på nytt av en ny drottning nästkommande vår.
Vanliga getingarter i Sverige
I Sverige förekommer ett tiotal getingarter, men de allra flesta vi stöter på i närheten av hus tillhör ett fåtal:
- Vanlig geting (Vespula vulgaris) – den mest förekommande. Gul och svart randig, 12–17 mm. Bygger bon i marken, i väggar och under takfot.
- Tysk geting (Vespula germanica) – mycket lik den vanliga getingen men med tre prickar på ansiktet snarare än en. Lika vanlig och lika aggressiv vid störning.
- Bålgeting (Vespa crabro) – Sveriges största geting, upp till 35 mm. Rödbrun och gul. Mer sällsynt men skrämmande stor. Inte mer aggressiv än vanlig geting om boet lämnas ifred.
Bin förväxlas ofta med getingar men är mer håriga, rundare och sällan aggressiva. Bin sticker bara en gång (de dör efteråt). Getingar kan sticka upprepade gånger.
Var bygger getingar bon?
Getingdrottningen väljer platser som är skyddade, torra och relativt svårtillgängliga. De vanligaste platserna i och kring huset är:
- Takfoten och under yttertaket – populär plats tack vare skyddet mot regn
- Håligheter i väggar och fasad – sprickor, springor och otätade hål
- Förråd och garage – mörka, lugna utrymmen med tillgång till trämaterial
- Under terrassen eller altangolvet – skyddat och ostört
- I marken – många arter bygger jordbon, ofta dolda under en stubbe eller rotklump
Bon inuti väggar eller konstruktioner är den svåraste situationen – getingarna kan bygga stora bon utan att synas, och vibrationer eller störningar kan trigga ett aggressivt försvar.
Getingstick – risker och vad du ska göra
De flesta getingstick ger lokala symtom: smärta, rodnad och svullnad som avtar inom ett dygn. Behandla med kyla och ta vid behov ett antihistamin för att minska klåda och svullnad.
Den verkliga risken är allergisk reaktion. Ungefär 1–3 procent av befolkningen är allergisk mot insektsgift i den grad att ett stick kan utlösa anafylaxi – en livshotande systemreaktion med andningssvårigheter och blodtrycksfall. Tecken på allvarlig reaktion: klåda och utslag långt från sticket, svullnad i ansikte och hals, yrsel eller andnöd.
Är du diagnostiserad med getingallergi ska du alltid bära en EpiPen och söka akutvård vid stick. Kontakta 112 omgående om du eller någon i närheten visar tecken på anafylaxi.
Vad du INTE ska göra vid ett getingbo
Det vanligaste misstaget är att försöka täppa till ingångshålet till ett aktivt bo – det fångar in getingarna och gör dem extremt aggressiva. Andra saker att undvika:
- Slå på boet eller skaka det – getingar uppfattar vibrationer som ett angrepp
- Hälla vatten eller bensin i boet – ineffektivt och farligt
- Spruta med hushållsinsekticid – räckviddag är för kort och triggar attack
- Försöka ta bort ett stort bo (över tennisbollsstorlek) utan skyddsutrustning
Tomma bon på hösten och vintern är helt ofarliga och kan tas bort för hand. Det är aldrig bråttom om boet inte stör dig.
Hur du tar bort ett getingbo
Små bon tidigt på säsongen (maj–juni), med synligt kamstruktur och max 20–30 getingar, kan hanteras på egen hand kvällstid när getingarna är passiva – med rätt skyddsutrustning och insekticid riktad in i boets öppning.
Stora bon, bon inuti väggar och bon nära allergiker eller barn är uppgifter för ett skadedjursföretag. De använder yrkesgodkänd insekticid med tillräcklig räckvidd och kan säkra att hela kolonin nås.
Getingar på hösten – varför de blir aggressivare
I slutet av sommaren och tidig höst ändras getingarnas beteende markant. Kolonin håller på att dö ut, det finns ingen yngel kvar att skydda och getingarna söker desperat socker för att överleva. Det är därför de kretsar kring söta drycker, frukter och grillmat – och är mer benägna att sticka vid störning.
Råd under högsäsongen: täck söta drycker, ta in mogen fallfrukt, undvik att slå omkring dig vid getingar och bär inte starkt doftande parfym utomhus.
Förebygg att getingar bygger bo nära huset
Det bästa du kan göra är att inspektera huset tidigt på våren – i april–maj – och täppa till hål och springor i takfot, fasad och grund innan drottningarna börjar leta boplatser. Gamla bon ska tas bort (de återanvänds inte, men platsen kan väljas igen av en ny drottning).
Ta också bort saker som lockar getingar: öppna sopbehållare, mogen fallfrukt och tillgång till sötdrycker på uteplatsen.
